En lågvuxen perenn, med vackert grågröna nästan silverskimrande blad som trivs i torrt och väldränerat läge i både ler och sandjord. Nog sprider den sig alltid men jag tycker det är fint när den klär in kanter och gångar eller hänger ner över stenar.
![]()
![]()
![]()
![]()
Lätt att rensa bort om man tycker den tar för stor plats. Själv är jag mest förtjust i bladverket så blommorna, de vita, brukar jag klippa av, samla till små buketter och torka.
Ännu har årets stora blad (groblad) inte dykt upp utan fortfarande är det fjolårets numera brunlilafärgade som ligger närmast jorden eller stenkanten men bara blomningen är över så kommer de nya.
Tror att jag någonstans här på bloggen redan tidigare berättat om
mitt första möte med den här växten men jag gör det igen. I en av besöksträdgårdarna, sist som Skånekretsen anordnade riksmöte, stod en obelisk-klippt blodbok på en silvrig matta av grobladskattfot och jag föll pladask. Sedan tog det några år innan jag lyckades hitta kattfoten i någon plantskola och det trots att den är väldigt växtvillig, eller var det kanske på grund av det?
Min planta hittade jag på Åbergs trädgård 2007 och då kostade den 35 kr. Ibland är det riktigt roligt med excelfilen jag har över trädgårdens växter.
Fortsatt skön vår och jag hoppas värmen kommer snart!