Bara jag kommer utanför dörren hör jag talgoxarna och ser hur skatorna släpar material till sina bobyggen.
På söndag är det Alla Hjärtans Dag och den skall naturligtvis firas men detta inlägg i Blommig Fredag handlar inte om kärlek mellan människor utan lite om mitt eget förhållandet till och känslan för trädgården. Trädgårdskärlek med andra ord.
Jag älskar verkligen min lilla plats på Jorden och det känns lika gott varje gång jag kommer hem och stiger in i den.
Just att stiga in i den är nog det jag tycker allra bäst om när det gäller trädgården, att under drygt halva året inte kunna se vad som finns bakom den höga gröna 'muren' längs gatan innan jag tar klivet in genom öppningen i häcken.
Trädgårdskärlek för mig är också glädjen när jag ser att en växt trivs där jag planterat den, att den där snödroppen jag satte förra våren kommer med knopp, att ibland täcka in känsliga växter när kylan blir för sträng, gödsla när jag ser att det behövs, egentligen skall man helst vara så observant att man upptäcker behovet innan det är akut. Vara nyfiken och låta växterna korsa sig med varandra, kanske till och med hjälpa till med själva korsningen bara för att det är spännande att få se vad resultatet blir och nog blir det ofta väldigt vackert när växterna själva får bestämma.
Detta tycker jag men eftersom jag har en liten trädgård och vill få plats med många favoritväxter klipper jag bort aklejornas och julrosornas frökapslar innan de hunnit öppna sig.
Många trädgårdsmänniskor, oftast växtjägare har genom sin upptäckarlusta, nyfikenhet och kärlek till växterna fått leva vidare som växtnamn. Vilka personer döljer sig bakom namn som t.ex Aquilegia 'Nora Barlow' och Galanthus plicatus 'E A Bowles'? ibland blir det en riktigt spännande läsning.
Trevlig helg!