Snödroppar, julrosor och porslinsanemonen skulle svaret bli om jag fick frågan vilka växter som är mina favoriter bland lökarna och perennerna i trädgården.
Alla tre är svala och stela skönheter som alltid har ordning på både kronblad och foderblad oavsett om det blåser, regnar eller snöar. Just därför tycker jag att ingen av dem passar till veckans tema i Blommig Fredag som är 'en charmör'.
Istället föll mitt val på en blomma som ibland, ja nästan alltid, har rufsiga kronblad och glimten i ögat. En blomma jag absolut inte skulle valt för några år sedan men som jag nu bara blir mer och mer förtjust i. Den har en doft man inte kan ta miste på, självsår sig rikligt, är färgstark och livsbejakande när den står där och lyser ikapp med solen. I slutet av juni kommer de första knopparna på de självsådda plantorna och sedan fortsätter blomningen tills frosten slår till. Blomfärgerna varierar från cremevitt till starkt orange. Själv brukar jag under sommaren plocka bort allt överblommat för att få plantorna att snabbare sätta nya knoppar.
Vid det här laget vet ni att det är ringblomman, Calendula officinals, jag valt. Inte nog med att den är en riktig charmör, den är dessutom anspråkslös, bakteriedödande, ätbar, vacker som snittblomma även om den bara håller sig fin ett par, tre dagar och en lysande prydnad i grönsakslandet.
"Det är väl ej underligt, att denna blomma blifvit en stor favorit. Mot slutet af sommaren uppträder den, gärna i flock, småler och utstrålar den mest ogrumlade lifsglädje från sina runda blommor. Från ljusaste solgult till varmaste orange omfattar den alla färgnyanser och ger stämning och uttryck åt alla skiftningar af strålande godt lynne, som det kan vara möjligt i blomstervärlden att framställa."
Ur Från gamla trädgårdsland av Ida Sager 1910.
Fler tolkningar av veckans tema hittar du här.
Trevlig helg!