Under de åren jag hållit på med min trädgård har jag förstått att jag är väldigt förtjust i växter som många kallar ogräs.
Förra helgen klippte eller drog jag bort fröställningar från aklejor, allium, anagrambräcka och nävor. Fyra växter som gärna tar över hela trädgården om de får men det gäller att inte ge dem lov utan klippa bort alla fröställningar i tid. Aklejor har jag många och det gäller nävorna också men anagrambräckan har jag bara ett par plantor av. De plantorna vill jag inte vara utan på grund av blomdoften. När jag under en seneftermiddag i maj ligger på alla fyra i rabatten och rensar ogräs i närheten av anagrambräckan skickar dess blommor iväg sin väldoft och varje försommar under många år har jag undrat varifrån just den doften kommer. Numera vet jag och väljer medvetet att inte vara utan den.
Det samma gäller den vitblommande stora blåklockan
och stjärnflockan. Två perenner som man tillsammans med myskmadra,
daggkåpa av olika slag
och röllekakrage
bör passa sig för enligt en artikel i SvD för några år sedan.
Men oavsett vad 'sakkunskapen' har att säga när det gäller växter till trädgården tror jag vi trotsar den varningen och väljer växter som talar till hjärtat.
En helt arbets eller pysselfri trädgård finns inte vad man än väljer att plantera i sin trädgård men nog påverkar växtvalet arbetsinsatsen som krävs för att hålla den i ordning.
Själv tycker jag det är underbart med (några få) frösådda växter så som aklejor och blåklockor som sätter sig på platser där det är omöjligt att själv plantera dem och jättedaggkåpan är helt ljuvlig både i buketter och i trädgården men blommorna behöver klippas bort innan de är helt överblommade och det samma gäller röllekakragens fröställningar.
Myskmadran vill jag absolut inte vara utan men precis som med växterna jag tidigare här i inlägget räknat upp som eventuella ogräs måste man med myskmadra vara medveten om vad det är man planterar in i sin trädgård för den tar för sig om den släpps lös. En viktig uppgift för alla plantskolor och trädgårdsskribenter.
Såg i artikeln att även hasselörten klassades som ogräs av skribenten trots att den är en underbar marktäckare med ganska, egentligen inte bara ganska utan helt, oansenliga blommor som i april och maj sprider sin lite säregna doft. En doft jag lärt mig tycka mycket om. Vill man som jag täcka in jorden eller stoppa fröogräsets invandring är hasselört en perfekt växt att ha i tomtgränsen. När den väl etablerat sig täcker den marken med en matta av djupgröna, njurformade blad och inte är det många fröer som orkar upp ur den inte. Men visst, den får hållas efter om den inte har en avgränsad yta att växa på.
När det gäller trädgård finns ingen riktig sanning, tycker jag. Inga rätt eller fel utan bara glädje, lust och lite (mycket) pyssel, men kunskap, köpt eller sådan man skaffat sig själv, gör trädgårdsskötseln betydligt lättare.
Fortsatt skön sommar!