Först ett citat ur boken Ett år med min trädgård av Karel Capek, ett bara måstecitat just nu. 'Nyss var jag ond av hettan, ond och lat, lat och tung, materiell och självisk, jag var skrumpen av torka, och mitt inre höll på att kvävas av tungsinthet och missnöje. Klinga, silverkyssar, med vilka den törstande jorden mottager dropparnas slag, brusa, flygande vattenslöja, som tvår allting rent. Intet solens under kan jämföras med det välsignade regnets underverk. Ila, grumliga vatten, genom fårorna i jorden, vattna och lös den törstiga materia, som håller oss fångna. Alla har vi andats lättare, gräset, jag, leran, ja vi allesammans. Nu har vi det bra.'
Under den sena eftermiddagen och kvällen har vi fått det där efterlängtade, långvariga och ganska försiktiga regnet som på ett perfekt sätt förstärker förmiddagens vattning.
Det hade inte blivit många mm enligt vattenmätaren för någon timma sedan men det regnar fortfarande och allt regn som fallit har trängt rakt ner i jorden.
Frågan är om vi trädgårdsnördar är nöjda när morgondagen kommer? Gissar att många av oss tänker: - Nog kunde det regnat lite till.
Hoppas nu bara solen och värmen hittar tillbaka till oss alla!