Idag klippte jag gräset för första gången sedan slutet av juni men rabatterna är inte rensade sedan Tusen Trädgårdar, bara lite försiktigt putsade. Hela juli och delar av augusti har det mest handlat om vattning när det gäller trädgården. Nog är det lite lustigt att vi, i alla fall jag, nästan bara minns och lättast ser sådant som behöver göras, nuet är så lätt att glömma bort.
Men de skira italienska klematisen blommar så fint just nu
och floxen, både de jag inte är särskilt förtjust i
och de så som Phlox 'Natural Feelings' som jag skulle kunna tänka mig ha på många fler platser i trädgården.
Flera av rosorna remonterar och kommer med nya blommor och de är alla helt ljuvliga. Den här har jag köpt som 'Dark Lady'.
För länge, länge, sedan fanns vare sig austinrosorna, de italienska klematisen eller många av de där fina floxen som jag idag njuter av.
Då från mitten av 1700-talet och till slutet av 1800-talet var det plantjägarnas och upptäcktsresenärernas storhetstid. Det mesta av dåtidens insatser går oss idag snabbt förbi men ibland dyker det upp ett kolorerat kopparstick på en auktion eller loppis.
En påminnelse om tider som varit och som absolut inte kommer tillbaka. En påminnelse som jag mer än gärna hänger upp på väggen.
Detsamma gäller växterna i trädgården. Ibland påminns man.
Här blommar nu Codonopsis grey-wilsonii. Finast av alla klätterklockor, tycker jag. Den har slingrande tunna stjälkar och grågröna smala blad. Stora lavendelblå öppet klockformade blommor med en rödlila ring i centrum. Den behöver stöd, gärna av buskar eller kvistar och enligt en del odlare vintertäckning för fukt, men det får den inte här.
I juni råkade jag gräva av den smala stjälken som letat sig upp under lönnen och därför är det extra roligt att klätterklockan orkat komma igen och precis som tidigare år, lägga sina blommor som en blåblommande filt över lönnens flikiga blad.
Fler trädgårdsbloggar hittar du här, TrädgårdsFägring.
Trevlig helg till er alla!