Quantcast
Channel: Glädjekällans Trädgårdsblogg
Viewing all 823 articles
Browse latest View live

Nu är det återigen aklejatider.

$
0
0

Förra vinterns frösådder blommar för fullt i grönsakslandet.










































Några av dem fick flytta hem tidigt i våras för att fylla hålrummen i rabatten









































men de flesta står kvar och just nu känns den där lilla plätten som Paradiset här på Jorden.










































Martin Kocks vackra ord om aklejan har jag tidigare haft med här på bloggen men de tål att upprepas.
'Akleja, vår frus handskar, angelika fin - och hjärtans fröjd, krusmynta mor Väna!
Mor Väna den bästa!

Blomman har dygder två gånger tolv, en för varje apostel och en för varje månad på året, den hjälper mot sjukdom, mot sorg och hjärtenöd, den har spirat upp i droppar utav oskyldigt blod, den har sugit jordens gift och alla svarta tankar och vänt gott och glädje alla ondskans tunga drömmar, Gud sände den att vara här en människornas hjälp.'















































































Nog sprider de glädje alltid fast de står på en så simpel plats som bland grönsakerna ;-))

Trevlig fortsättning på sommaren!



Är så glad i min nya trädgård

$
0
0
den jag köpte på loppis i söndags.

Allt man i växtväg kan drömma om finns i den och mellan vinterns rimfrostklädda träd och höstens stormar och färgsprakande löv




blommar snödroppar, liljor, rosor och mycket, mycket annat och dessutom hela tiden.




Nu har jag helt plötsligt en egen häger, en grön visserligen men det är ändå en häger, en önskebrunn, tror i alla fall att det är en sådan




och en stor damm där guldfiskar, svanar och näckrosor trivs. 

I dag hängde jag upp den och den är en handbroderad draperilängd från 1977. 








































Önskar att jag visste mer om vem som broderat trädgården, 
K. Johansson säger inte särskilt mycket men broderiet lyser av glädje och skaparkraft. Bakgrunden är svart men ibland ser den nästan grå ut. Det beror på ljuset från fönstret. Trots att solen gått ner och markisen är nerdragen är ljuset nu i midsommartider svårt att stänga ute och skärpan var svår att ställa in, som ni ser.

Ni som följt min blogg vet att jag är förtjust i loppisar och textilier. Numera är det långt mellan loppisbesöken och då när det ibland blir av är det extra roligt att hitta en hel trädgård hängande på en galge. 


Prydliga trädgårdar,

$
0
0
usch jag får klåda i hela kroppen. De utstrålar ingen lust och ingen upptäckarglädje. Tacka vet jag trädgårdar i halvt förfall, 
skrev signaturen Peter S 2008 på AoTs forum.








































I viss mån kan jag hålla med,








































särskilt när det gäller älskade trädgårdar där ägarna inte längre orkar rensa i samma utsträckning som de gjort tidigare utan där trädgården istället fått möjlighet att ta ut svängarna. 


























När ingen längre tar bort fröställningarna från växter som t.ex förgätmigej, julrosor,








































stjärnflocka,








































anagrambräcka


























och aklejor utan låter dem fröså sig och själva bestämma var de vill slå sig ner och växa uppstår ofta trädgårdsmagi, tycker jag.








































Just så magiskt är det nu i mitten på juni hemma hos mina föräldrar. Finare än det är i deras trädgård just nu tror jag aldrig det har varit.








































Trots både liljebaggar








































och ogräs eller är det kanske tack vare?








































Glad midsommar!

Aldrig tidigare

$
0
0
har jag när vitlöken väl skördats 









































sått annat än Pak Choi och vintersallad i juli månad men i sommar, mitt i sommaren, efter att ha läst olika bloggar och trädgårdsböcker har jag sått vaxbönor som jag inte fick plats med i våras









































och för en knapp vecka sedan var plantorna så här stora. Men jag har också sått dill, rödbetor, sockerärter och morötter. 









































Dillen är redan klar. Nu ligger den nerklippt i frysen och i slutet av förra veckan sådde jag på nytt.










































När rödlök och silverlök lämnade sin plats i grönsakslandet för någon vecka sedan sådde jag vintersallad och Pak Choi för andra gången direkt på friland, den första Pak Choisådden är redan uppäten och vintersalladen gick i blom. Den såddes nog för tidigt men bladen var ändå goda.

Vem vet, blir det en lång och fin höst kan jag kanske skörda bönor i oktober?

Ett tag, ett kort tag, drömde jag

$
0
0
om en rabatt med bara vita blommor.

De vita liljorna har i dagarna börjat slå ut sina stora knoppar







































men någon riktigt vit rabatt blev det inte trots att jag den senaste månaden, ja så länge nu den vita storklockan blommat, plockat av alla vissna blommor för att få plantorna att sätta fler knoppar. 









































Fler knoppar har de satt och blommar gör de fortfarande.Stjärnflockorna däremot har blommat över och blomställningarna är bortklippta sedan länge men i dagarna har den vita skogsastern, årets perenn 2015, börjat slå ut och den har lite tagit över efter stjärnflockorna






men slagit ut har också floxen gjort och de är inte vita, men fina ändå och doftar gott gör de, precis som liljorna.





























Drömma kan man ju alltid, eller hur?


Först den allra senaste månaden

$
0
0
har pelargonerna varit riktigt fina. 




























Att de tycker om sol, lite torka och värme går inte att ta miste på. Hela försommaren har de lidit av den tuffa behandling de fick i april när de flyttades ut i regn och kyla. Några av dem gav snabbt upp men många kämpade vidare. De vita flygarna, anledningen till att pelargonerna åkte ut redan i mitten av april, verkar ha försvunnit. Peppar, peppar, ta i trä...


Favoriterna är även i år ett par av dem som jag fick av Elisabeth när hon var här och hälsade på 2005.

Pelargonium australe 

och Paton's Unigue.











































Tidigt i morse när solen gick upp.


Båda har blad som doftar gott, väldigt gott, tycker jag.

Tidigare har jag övervintrat alla pelargoner under belysning men funderar på att testa om de överlever en vinter i mörker och kyla, plusgrader visserligen men ganska så svalt. Hur övervintrar ni era pelargoner? Tar tacksamt mot tips.

Snygg i kruka,

$
0
0
särskilt i en rostig sådan, är Arthropodium candidum 'Purpureum',









































något svenskt namn tror jag inte den har. 
Det är en växt jag fått från en vän, en riktig trädgårdsvän och den är så fin med sina små, små vita blommor mot de rostfärgade och prickiga bladen.










































Vintern ute i vårt klimat klarar den inte utan krukan får stå i mörkret i vedförrådet hela den kalla och mörka årstiden. Om det är själva plantan som överlevt eller om det är frösådder som dök upp i våras när den fått flytta ut i ljuset igen, vet jag inte men efter en omplantering har den vuxit till sig och just nu är den riktigt fin.  


Nu blommar det om

$
0
0
vårt gamla blåregn. 



Synen är inte lika överväldigande nu när blommorna skall samsas med alla blad som den är i maj när det lilla trädet blommar på bar kvist. Igår när jag fotograferade kom jag att tänka på en granne vi en gång hade. Hon ville inte ha rosor för de skräpade ner så.









































Skräpar blåregnet också ner eller är det vackert med alla vissna blommor på stenplattorna? Jag har svårt att bestämma mig för vad jag tycker, men ibland särskilt innan blommorna blivit helt bruna är det vackert med en ljusblå matta.

Liljorna har slagit ut.

$
0
0
Det gjorde de redan runt den 22 augusti och jag har hunnit med att gå många små kvällspromenader runt huset för att känna doften från dem och från floxen som också blommar för fullt. 













































































Nog är det tur att man kan ändra sig, ombestämma sig. Tidigare, för ca 12-15 år sedan grävde jag bort all flox vi hade i trädgården. Flox jag fått från släktingar och goda vänner. Tyckte de tog för sig för mycket i rabatterna, alltför lätt fick mjöldagg och hade blommor i mer än skrikiga färger. Floxen jag nu odlar har blommor i en mildare färgskala. Flox jag köpte i Danmark efter ett besök i Anne Just trädgård i mitten av september för några år sedan, ganska många kanske, tiden går fort. Där stod floxen mer eller mindre utspridda i hela trädgården. Små nätta plantor i milda pastellfärger som små utropstecken bland allt det höstgröna, helt oemotståndliga.









































Här har de där små plantorna jag satte blivit till stora ruggar så snart är det väl dags att återigen ta fram spaden och gräva bort dem, även om de inte har blommor i skrikiga färger eller mjöldagg.

Marktäckare i krukor.

$
0
0
Naken jord eller täckbark är jag inte glad i, inte ens i krukor, så därför försöker jag hitta små låga växter som klarar vintern ute.








































Den här lilla hostan med vitkantade gröna blad 'Allan P. McConnel' 




























har jag haft som marktäckare under en krukodlad Syringa meyeri 'Palibin' i snart tre år 







































och fortfarande är den en av mina krukmarktäckande favoriter. Blommorna klipper jag bort ganska tidigt för de tycker jag stör mer än de tillför.


Hemma igen

$
0
0
efter en nästan två veckor lång tur till den norra delen av landet.



Vi har varit i Tornedalen




























och på vägen dit och hem hann vi med både en del sevärdheter och några trädgårdsbesök. Mer om dessa kommer här på bloggen under 
hösten.

Efter dessa veckors bortvaro från trädgård och grönsaksland fanns det idag mycket att ta tag i.


























Nu är gräset klippt både här hemma och på landet och grönsaker har skördats. Sniglarna, som dessa dagar fått härja fritt hade inte gjort någon direkt skada på grönsakerna men några små hostor är helt borta. Hoppas de har kraft att komma tillbaka.


Nu är det

$
0
0
kärleksörternas och tidlösornas tid.









































Två växter med helt olika framtoning. Den ena, kärleksörten, smyger sig under växtsäsongen sakta fram och helt plötsligt i slutet av juli bara finns där medan den andra, tidlösan, visar sig med massor av blad redan i början av april och den pockar på uppmärksamhet långt in på sommaren. Nog har det hänt att jag ledsnat på dess skräpiga blad och klippt bort dem men oftast har jag försökt plantera tidlösorna så att bladen göms bland julrosor, iris eller andra perenner. Ibland har lökarna hamnat för mörkt och då har de ruttnat. Nu när bladen sedan länge är borta och man nästan hunnit glömma bort att lökarna finns börjar blommorna dyka upp i rabatterna. Några helt vita och andra i olika lilarosa färger.
De senaste åren har jag upptäckt att det inte bara är jag i den här trädgården som tycker om kärleksört. För att få någon blomning på de markplanterade sorterna måste jag under sommaren använda den hårda strålen på vattenslangen ganska ofta för annars äter fjärilslarverna upp knopparna. 

Har en liten kärleksört som utstått både blöta och minusgrader och ändå överlevt två vintrar i kruka ute. 






























I dagarna börjar den slå ut sina blommor men det var inte dem jag föll för när jag köpte den, utan bladen. De är nästan olivgrågröna och har en vinröd kant. Riktigt fina tycker jag.

När vi reste mot Tornedalen i slutet av augusti passerade vi Falun och eftersom jag visste via AoT att André Strömqvist tillsammans med Andreas Graveleij öppnat en trädgårdsbutik i Kniva ville jag gärna titta förbi den.






































Där fanns kärleksörten 'Bertram Anderson' 

som just nu vilar sin blomma i det grågröna gräset vid 
trappan och där fanns höstkrokuslökar och tidlösor








































som jag under helgen som gick planterade ut i trädgården.




























I fredags när jag besökte Nisses Växter i Uddevalla föll jag för ytterligare en kärleksört,








































Hylotelephium 'Amber Red'.

Hoppas den och 'Bertram Anderson' kommer att klara tillvaron i kruka lika bra som den med olivgrågröna blad, som jag inte minns namnet på.

Fortsatt skön höst! 

Var går gränsen?

$
0
0
När blir det mer än fullt i en trädgård?

I onsdags hade jag trädgårdsvänner från STA på besök och när vi gick runt i trädgården såg det ibland ut som om besökarna fick åla sig fram under nedhängande grenar, viss överdrift kanske men nog fick vi huka oss på en del ställen.

Igår och idag har vi klippt och sågat i våra olika träd. 
Många smågrenar har vi tagit bort från plommonträdet 








































bara för att vi hoppas och tror att de murkna stammarna skall klara ytterligare en sommar om de slipper tyngden från alla fruktbärande grenar.









































Vårt Ingrid-Marieträd som lider svårt av både grentorka och kräfta ger inte särskilt mycket frukt, kanske lite på grund av min styvmoderliga behandling, 







































men som skulptur och klätterstöd till en italiensk klematis är trädet perfekt även om det är sjukt.









































Det tredje och sista nu levande fruktträdet i trädgården är ett astrakanträd som jag ympat in Gyllenkroksastrakan på. Om det nu är Gyllenkrok, som jag fortfarande tror, eller något helt annat i äppelväg, har egentligen ingen betydelse. Trädet som numera är stort och fint växt är en prydnad i sig. En parasoll när solen blir för stark och varm.



När jag de här två sista dagarna gått runt och klippt bort perenner och grenar från både frukt och prydnadsträd har jag funderat på varför det inte är med träd som med oss människor? Kanske har tankarna kommit bara för jag är trött på att både klippa och såga.


Ett barn föds. Barnet växer upp under ca 18 år och är sedan fullvuxet, det bara växer inte mer. Armar och ben är där de skall vara redan från början och inget behövde klippas bort eller kortas in.
Varför har inte träden från början sina grenar där de skall vara och varför slutar de aldrig att växa?


Trevlig helg!

Mathelg på Kinnekulle.

$
0
0
Vi var under helgen som gick hos Hannu Sarenström och lagade italienskt i dagarna två 




























och det blev många goda rätter. 








































Minestronesoppa, gös med syrlig lök, lax med grön ärtröra,  högrev med vin och rötter, lamm i ugn med oregano och nypt bröd, fläskkarré med fänkål och timjan, olika pastarätter och mycket, mycket mer.








































Men inte gick det att bara titta ut genom fönstren när solen sken och fick gräs och höstanemoner att skimra.  








































Hannus trädgård är oemotståndlig tycker jag så det blev flera trädgårdsrundor med kameran. 








































Rosa moyesii, mandarinrosen med sina vackra nypon. Den rosen står högt på önskelistan. 

Mollys svarta guld.

$
0
0
Molly the Witch kallas svavelpionen i Storbritannien. Misstänker att det namnet är inspirerat av Paeonia mlokosewitschii, som den heter på latin. Min svavelpion inköptes som liten planta i en besöksträdgård på min första trädgårdsresa till England 2005 och jag fick vänta ett flertal år innan det kom någon knopp och det äntligen blev dags för'upp till bevis'. Skulle blommorna på min planta bli så där fint ljusgula?


Gula blommor i trädgården är jag inte särskilt förtjust i även om 
stora fält med maskrosor i maj månad är väldigt vackert. I trädgården faller jag nästan bara för blekgult eller månskensgult. 

När knopparna äntligen slog ut på min svavelpion blev blommorna så där vackert ljusgula, precis som de skall vara.
Svavelpionen tycker jag är mer än fin nästan hela året. Vid årsskiftet börjar de knallröda skotten visa sig och först i slutet av oktober aborteras de ofta vackert höstfärgade bladen. Strax innan dess har kanske frökapslarna bjudit på 'Jackpott'. Ända sedan vår svavelpion började blomma har jag gått där och väntat på fröer. 








































Först i år öppnade sig en kapsel med ett enda sådant där svartskimrande guldkorn.
Nu är det sått. Kanske blir det till en planta som får månskensgula blommor eller så blir det till en planta med blommor i en helt annan vacker färg, rosa kanske?



Har de tränat höjdhopp?

$
0
0
Det var den frågan jag ställde mig när jag såg rådjursspåren i grönsakslandet igår. 



























Mangold, svartrötter och rödbetor hade mumsats på 




























och i jorden fanns tydliga fotavtryck så det gick inte att ta miste på vem eller vilka besökarna varit. 
Hoppat över de ca 2,5 m höga armeringsmattorna hade de inte gjort. Det visade sig att det var jag som hade glömt att stänga dörren till buren när jag var där i fredags för att hämta blommor .








































Fortfarande finns mycket att skörda 








































och luktärterna bara blommar och blommar. Hoppas jag hinner plocka många fler buketter innan frosten kommer.








































I går rensade jag bland grönsakerna som skall få stå kvar ett tag till och klippt bort alla jordgubbsrevor. Sedan planterades vitlöken där kålrabbin stått. Sex olika sorter blev det. Använde eget utsäde till fyra, tog de största lökarna och två nya sorter, Messidrome och Therador som jag köpt. 


























Jag har försök hålla isär de olika vitlökssorterna för både min man och jag är nyfikna  på hur de skiljer sig åt i smaken. Hittills har vi inte känt någon skillnad alls. Alla är lika goda. Lika viktig som smaken är den där härliga känslan man får när man står där i köket och skalar en 'egen' klyfta. Nog kan man ha relationer till egenodlade grönsaker ;-))?

Trevlig helg!

Härliga oktober.

$
0
0
Vilket sommarlikt väder vi har och har haft riktigt länge nu. 










































Idag började jag gräva bort sådant jag tröttnat på och flytta om växter som jag länge tyckt står helt fel. Ett flertal dagliljor har fått mellanlanda i grönsakslandet och det har några hostor också. Vet inte om jag skall ha dem kvar och på detta sättet får jag en vinter på mig med att fatta det slutgiltiga beslutet.  Trädpionen och balkanmalvan fick byta plats med två buxbomsklot som stått på landet och hämtat sig några år efter en tuff vinter i kruka. Nu skall de krukas in och återanvändas  som vinterpynt vid ytterdörren.

Eftersom vi ännu inte haft någon frost är ormbunkarna fortfarande så fina.








































Athyrium otophorum 'Okanum'









































Athyrium filix-femina 'Dre's Dagger'









































Dryopteris erythrosora

Ha det gott i det fina höstvädret!

Resan i slutet av augusti som gick norr ut. Del 1, Lilla Hyttnäs.

$
0
0
Den 9 september lovade jag att här på bloggen berätta mer om vår tur till Tornedalen. 










































Det första planerade stoppet gjorde vi utanför Falun där vi besökte Carl Larsson-gården









































Karin Larssons textilkonst är jag bekant med sedan tidigare men nog var det roligt att få se den i sitt sammanhang även om de flesta broderierna var kopior. Tyvärr var det inte tillåtet med fotografering inomhus.










































Minst lika  spännande var det att få uppleva den vackra utemiljön. 
Här såg man verkligen hur fint det blir när hus och trädgård hör ihop, bildar en enhet. 









































Tänk att ha en trädgård där en sådan här redskapsbod,



























en sådan här trädgårdsmöbel 









































eller en sådan här fin soffa passar in.

Inte var det bara Carl Larsson-gården i Sundborn som var sevärd. 










































Det var också alla vackra hus med fina trädgårdar längs vägen dit.

Fortsättning följer :-))

Sommarens projekt

$
0
0
är temat i Blommig Fredag den här veckan. Väldigt roligt att Heléna med bloggen Bland rosor och bladlöss tar sig tid med organisationen.

Vi har inte haft några direkta projekt på gång under sommaren, i alla fall inga egna, bortsett från de som bearbetades i tankarna. För oss gällde det att njuta av sol och värme så mycket vi bara kunde.
Nu har vi gett oss i kast med det där som vi gick och funderade på i somras. 








































Rosorna från Anne-Marie som jag hade med hem i mitten av juli planterades igår. Austinrosor hon själv har sticklat. När jag köpte rosorna fick jag mycket bra information om vilken typ av jord rosorna vill ha och jag har denna gång verkligen försökt få till optimala förutsättningar för att få rosorna att trivas.









































Nu drömmer jag om en enkel och smäcker pergola, en fortsättning på mitt rosendraperi där 'Dark Lady' och 'Claire Austin' kanske kan klättra lika fint som 'Charles Austin' gör. 








































Under gårdagen fick vi ett nytt projekt, ja vi och vi, det var jag som på åtskilliga ställen grävde av bevattningsslangen. Den hade nästlat sig bland perennernas rötter.








































Hoppas jag kan få hjälp med att fixa detta, om inte annat så till våren.








































Maken har börjat med att, egentligen har han hållit på ett tag, gräva fram muren till källartrappan för att kunna ta bort den och göra en ny och ett nytt räcke skall det också bli. Ett svartmålat i 'smide' istället för detdär höga och kompakta vi hade innan. 








































Det känns nästan som om vi inte bara får en renoverad källartrapp utan också en ny trädgård på östersidan. Det räckte med att det fula trappräcket försvann för att den känslan skulle infinna sig.

Trevlig helg!

Resan norr ut, del 2 Wij Trädgårdar.

$
0
0
Vi kom till Ockelbo ganska sent på dagen, lunchtiden var över men ändå fick vi på restaurangen ta för oss av de lokalodlade grönsakerna och andra godsaker som fanns kvar och mycket gott fick vi att äta. Själva parken kunde man fortsätta se efter 16.00 men butiker och matställen var då stängda.
Det är några år sedan, ganska många misstänker jag just nu, som vi besökte Wij trädgårdar för första gången och en hel del hade förändrats sedan dess.









































Rosorna i rosariet var gigantiska









































och klematisarna klädde vackert in sina stöd.








































Hade jag haft en stor trädgård skulle jag gärna härmat efter.








































Att använda gamla oljefat som krukor, ja varför inte. Definitivt betydligt vackrare än plastkrukor, tycker jag.


















Solrosorna blommade eller var på väg att slå ut 








































och det gjorde även de blommor som samplanterats med grönsakerna. 








































Just samplanteringen av grönsaker och sommarblommor var höjdpunkten av besöket, tycker jag.








































Men så är ju med trädgård och trädgårdsbesök, 


















alltid upptäcker man något nytt, beroende på årstiden.


















Nog har trädgårdsmästarna gröna fingrar alltid oavsett vad som menas :-))








































men lite funderar jag på hur de bär sig åt för att inte fjärilslarverna skall äta upp all kålen.









































'Allting som sker i en trägård handlar ju om att förverkliga drömmar. Det finns ingen som sätter potatis för att han måste. (Jo en och annan kanske, som har en mer än dålig pension, tror jag)
Man förväntar sig resultat av det man tar sig för i trädgården, till och med när man jagar maskrosor. Det går dock inte att komma till  Wij Trädgårdar och få sin dröm förverkligad, det måste ske därhemma i trädgården eller kanske på balkongen. Men man kan bli inspirerad. Hittills har vi på Wij Trädgårdar varit bra på att inspirera och varje vinter drar vi efter andan och kavlar upp ärmarna för att göra det igen. Med nya planteringar, nytt utsäde, nya idéer och nya maskrosor. Alltid välkomna till en ny säsong. 'Lars Krantz, trädgårdsmästare

Såg på nätet att Wij Trädgårdar har ekonomiska problem. Hoppas det löser sig för att komma hit är mer än en njutning och det för nästan alla sinnen.


Viewing all 823 articles
Browse latest View live