Cerney House, en stor privat trädgård, vars själva 'kärna' var omgiven av höga träd, en riktig park, besökte vi en av eftermiddagarna
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
och jag bara föll för allt det vackra, inte minst huset.
Där var vårarbetet i full gång och nog fanns det snödroppar i massor, men bara de vanliga Galanthus nivalis och Galanthus nivalis var. pleniflorus 'Flore Pleno'.
Nog hade jag trott att vi på en snödroppsresa både skulle få besöka trädgårdar med många olika snödroppshybrider men även komma till en plantskola eller två där det fanns sådana att köpa, tyvärr inte. För mig som 'snödroppsfantast' en stor besvikelse även om alla trädgårdarna vi besökte var snödroppsrika, sevärda och mycket vackra.
Här är Lena i ett hav av knoppande julrosor. Hon får se upp med var hon sätter fötterna.
Inte kan man säga att den ena julrosen var vackrare än den andra, alla var de så fina.
Köksträdgården på Cerney House var inramad av en hög viktoriansk mur
och den frukt och grönsaksträdgård med klippta buxbomshäckar, spaljerade fruktträd och högväxande klätterrosor som fanns innanför de murarna föll jag också pladask för.
Vilken underbar plats att odla sin mat på. Har mer och mer fått tillbaka den där lusten för grönsaksodling som försvann i slutet på 80-talet på grund av tidsbrist. Numera tycker jag det är både roligt och viktigt att veta var det jag äter kommer ifrån och uppskattar när det är närodlat. Dessutom finns det så många vackra grönsaker.
Skulle jag få ta med mig en enda sak eller växt från Cerney House i bagaget hem, skulle jag välja några bitar av de fina rabattkanterna i terrakotta trots att de säkert skulle frysa sönder ganska snabbt här i Sverige om jag inte grävde upp och tog in dem under vintern.
Cerney House, en på många sätt underbart spännande trädgård.